Tonårshjärnan styrs av känslor

/tonaring.jpg
Har du en tonåring därhemma som förvandlats till en självupptagen vildhjärna? Som gör allt i sista stund, vars känslor stormar fram och tillbaka och som ibland gör ogenomtänkta och riskfyllda saker? Då är det som det ska vara.

Tonårshjärnan är som en snabb bil med stark motor men med dåliga bromsar och styrsystem. Under puberteten styrs ungdomar mer av känslomässiga impulser än av logiskt tänkande. Och den är inte färdigutvecklad förrän i 25-årsåldern, berättar Åke Pålshammar vid institutionen för psykologi, Uppsala universitet. 

- I tonåren förändras många beteenden som beror på att det händer en massa saker i hjärnan i kombination med att hjärnans alla delar inte är färdigutvecklade, säger Åke Pålshammar. Det är framförallt pannloben som tar tid på sig att mogna. Pannloben, enkelt uttryckt "hjärnans beslutsfattarcentrum", reglerar och kontrollerar känslor. Där sitter också människans förmåga att känna empati. 

Pannloben samordnar 
även andra delar av hjärnan och tar hand om impulskontroll, framtidsplanering, prioritering och omdömet. Det är det här som är förklaringen till att ungdomar generellt sett ofta har svårare än vuxna att planera framåt, sortera bland alla intryck, se konsekvenser av sitt handlade, tänka logiskt och kontrollera sina drifter och känslor. Det är också därför som unga oftare än vuxna har ett riskfyllt beteende när det gäller olika typer av droger och sex.

Det här kom hjärnforskare fram till för bara några år sedan genom att skanna ungdomars hjärnor med en magnetröntgenkamera. Tidigare trodde man att hjärnan var fullt utvecklad i 12-årsåldern och att den mest intensiva utvecklingen sker under barnets första levnadsår. Nu vet man alltså att det pågår stora processer i hjärnan också under tonåren.
- Evolutionärt sett är det helt i sin ordning med en hjärna i obalans. Som ung ska man ut i världen och pröva sina vingar. För att våga saker man aldrig gjort tidigare måste man ta risker och testa gränser. Man kan inte heller tokälska sina föräldrar, om man ska kunna frigöra sig från familjen, säger Åke Pålshammar.

Baksidan av myntet är att det lätt går överstyr, särskilt när unga finns i en grupp med andra unga, då blir det extra "psykiskt turbulent". Under inflytande av en massa känslor och stress är det lätt att falla för grupptrycket, som lockelsen att dricka sprit.
- Man vet mycket väl att sprit är skadligt men man tänker inte så när man väl hamnat i en laddad situation, säger Åke Pålshammar.

Det är också vanligt att olika psykiska sjukdomar debuterar i ungdomsåren. Varför är inte helt klarlagt. Vad man vet är att stress kan påverka, eftersom det skapar obalanser i hjärnan. Under mognadsprocessen händer det en massa andra saker i hjärnan. Om dessa förändringar tas till vara på ett smart sätt, är tonårshjärnan en verklig guldklimp med stor potential, påpekar Åke Pålshammar.

- Det är i tonåren som hjärnan kan bygga upp nya kopplingar mellan hjärnans nervceller och effektivisera dem man redan har. Man får en "andra chans" att bli riktigt duktig på något innan alla kopplingar stabiliseras i de delar av hjärnan som är relaterade till exempelvis språk och musik, säger Åke Pålshammar. Om man vill bli duktig inom musik, språk eller sport, ska man - om inte förr - satsa just i tonåren. Forskarna kallar det "use it or loose it". Då finns det ett överflöd av nervceller. De som får kontakt med varandra och används finns kvar, de andra försvinner.

Känner föräldrar till hur tonårshjärnan funkar, är det också lite lättare att ha överseende med obalanserade beteendeförändringar, menar Åke Pålshammar, som tycker att man ska ställa rimliga krav på sin tonåring. Tonårshjärnan är helt enkelt inte riktigt mogen för alla de krav som ställs på ungdomar i dag. Man får räkna med att bli utskälld och kritiserad och kan tänka "vad skönt att mitt barn är på väg att utvecklas till en självständig individ" i stället för "nu är det kört".

Av: Anna Hellberg anna.hellberg@unt.se 
http://www.unt.se/leva/tonaringrshjaumlrnan-styrs-av-kaumlnslor-137791-default.aspx

13 mar 2014